Molntjänster är INTE det samma som VPN. Vpn är när du ansluter till en lokal server fast du "egentligen" inte sitter på det nätverket. Detta sker via det publika nätet och hänger fortfarande på att nätverket du ansluter till är uppe och att servern där datorn finns fungerar.
Lagring av data i molnet brukar vara den vanligaste tillämpningen som avses. En annan vanlig lösning som erbjuds genom molnet är beräkningar, som jag även kommer att tala en del om. För att göra den här presentationen lite mindre "allmän" och kunna ge konkreta exempel på när molnlösningar funkar och exempel på hur de används så kommer jag att utgå från ett fiktivt företag. Låt oss kalla det företag X. Företag X ett kontor i Sverige och ett i Norge. Båda kontoren måste ha tillgång till samma information. Dessutom finns viss information med sekretess som bara en viss avdelning får se.
Till komplikationerna hör att det finns en några personer (runt 20-25) som behöver se informationen men inte ha behörighet att ändra den. Ett problem de dock tampas med är att överlag har företaget inte så stor datorvana som ett nystartad företag kanske har. Företaget har under lång tid gått rätt jämnt men på sistone har de ökat sin kundkrets exceptionellt vilket gör att deras gamla webbsideslösning har blivit för förlegad. De har en del som kan datorer och nätverk men nu använder företaget en hemsida som nästan dagligen behöver uppdateras, både med invändig och utvändig information.
En relevant fråga som dyker upp är, varför använda molntjänster? Hur hamnade vi här? Varför är det här en lösning som så gott som alla använder i viss mån nuförtiden? Lösningen man använde tidigare och som man idag rör sig bort ifrån är att servrar, datorer, nätverk och minne alltid finns på samma ställe och sköts/hanteras av IT-kunnig personal. Fanns ingen IT-avdelning så finns det en IT-person som sköter det rullande. Problemet blir som ni säkert förstår att det blir en risk att placera alla sina ägg i en och samma korg. Det blir också svårt att dela gemensam data mellan kontor och skedde mest ineffektivt via mail och då stötte men på problem när det skulle skickas större filer eftersom det inte stöddes. Man kunde skicka större filer på olika sätt via internet men inte lagra eller spara filerna.
Nästa steg var virtualisering. Detta innebär att en del hårdvara är virtuell, det vill säga den finns endast som mjukvara. Ett vanligt exempel är en maskin som kan driva flera operativsystem eller en server som kan användas både för att spara data samt hantera konton och rättigheter för alla användare på nätverket.
Detta ökar effektiviseringen och kapar kostnaden för hårdvara och man kan dela data via en virtuell maskin. Det är lättare att felsöka om något är trasigt men risken finns fortfarande att det sker. Det är också lättare att göra back-ups på specifik data utan att avbryta arbetet för alla på kontoret.
Molnet löser detta genom att data sparas på flera servrar, om en går sönder så gör det inte så mycket.
En nackdel med molnet är tillgången till data. I takt med att företag leasar ut till andra företag som äter mer och mer av marknaden blir det mindre och mindre företag som har tillgång till mer och mer data. Man räknar idag med att Google sitter på 35-40% av alla data i världen och det finns andra företag som är uppe i liknande summor.
Google molntjänster och de flesta andra företag fungerar så att du alltid flera back-up servrar så även om en av deras servrar fallerar så kommer du åt din data. Fördelarna är många, du sparar pengar eftersom du inte behöver skaffa egna back-up servrar och du kan dela och uppdatera data mellan kontor som ligger i olika städer eller i olika länder.
Nackdelen är att du du löper risk att hamna i en vanlig fälla, nämligen att inte ha någon IT-avdelning över huvud taget utan låta företaget du leasar ut molntjänsten till sköta allt. Detta leder allt som oftast till att företaget, vars säljare kanske inte kan så mycket om molntjänster själva, måste avsätta sin IT-personal för att lösa era problem.
Ett annat frågetecken som ofta dyker upp är vem som har ansvaret för informationen. Det kortfattade svaret är att företaget endast har ansvaret för att se till att själva infrastrukturen fungerar, kunden har ansvaret för vilken data som finns där. Företaget har alltså ingen skyldighet att "backa tillbaka" servrar för att få tillbaka data som en kund har raderat (undantag och gråzoner finns givetvis).
Ett enkelt led-ord att hålla i minnet är att om ditt företag är stort nog att behöva molntjänster är det också stort nog att behöva i alla fall ett visst mått av IT-kunnig personal. Tanken med moln-lagring är att företaget som sköter själva lagringen bara skall behöva ingripa i de extremt sällsynta fall deras servrar på något sätt fallerar. Det dagliga arbetet med nätverk och åtkomst till filer och så sköts av företagets egna personal. En gråzon som det ännu inte finns en helt 100% lösning på är om det finns en kedja av mindre butiker som behöver ha tillgång till samma data men som inte kan ha en IT-kille på varje kontor.
Som tur är har företag X bara två kontor och undviker alltså den här problematiken.
När det gäller molnlösningar är säkerheten och behörigheterna essentiella. Som jag förklarade när det gällde företag Xs behov så måste olika personer komma åt olika typer av information. Den måste vara enkel att använda.
När det gäller säkerhet så är det vanligt att man förutom lösenord och användarnamn använder någon typ av andrahandsautentiensering. Är det så att man använder en app från företaget så kan det vara den som ger behörighet att logga in och ändra. Men man kan fortfarande logga in med användarnamn och lösenord för att bara se informationen.
Vanligast är dock att man helt enkelt använder vanliga kontobehörighetshantering så att olika avdelningar/personer har tillgång till de mappar eller noder som de behöver ha tillgång till. Det är mer eller mindre samma samma princip/tillvägagångssätt som när man skapar behörighetsgrupper eller sköter kontohantering i AD. Skillnaden är att i molnet är rättigheterna kopplade till noderna medan AD är kopplat till kontot i sig. Kontot i sig är också en resurs i molnet.
Trots att hela tanken med molnet är att förlita sig i mindre grad på infrastruktur så finns det givetvis en sådan. Servrarna som data lagras på finns över hela världen och är ihopkopplade dels med trådlös anslutning/accesspunkter samt fiberoptik. Fördelen med molnlagring är som sagt att man inte behöver komma åt en specifik server för att nå data man vill åt.
Hur blir det nu för företag X utan datavana?
Förutom en app kan ett företag också ha en launcher som kan startas som en applikation eller på skrivbordet eller på webben. Den här kan kännas mer bekväm för den gemene användaren eftersom det blir mer som att starta ett program.
En annan lösning som jag också vill ta upp är Sharepoint, som tillhandahålls av Microsoft. Sharepoint kan installeras på en egen lokala server och alltså fungera som ett traditionellt sätt att dela data men det går även att för en månads eller årstbetalning leasa ut en server vilket gör Sharepoint till en molnlösning.
För en generell användare ser Sharepoint, nästan ut som en vanlig hemsida eller någon typ av forum. Detta kan göra sharepoint enklare om man har många med mindre internetvana. Istället för rättigheter har man olika zoner med olika urls som återigen behöver någon typ av autentiseiring.
Även bland de bästa av IT-tekniker kan det bli bråk om exempelvis sharepoint är en moln-lösning eller inte så det viktigaste är, vilket är det jag försökt framföra i denna presentation, att vad som är en molnlösning eller inte hänger inte på namnet utan på vad det faktiskt gör. Kommer du åt data utan att vara beroende av en specifik server, det kan givetvis vara så att det företag du jobbar på tillhandahåller en egen serverlösning, då är det en molnlösning!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar