fredag 26 juli 2019

Byleif's fiskefänge del 4/10

The translator of the ancient Byleif runic stones

Byleif kunde nu själv simma och dra skutan
Stark var han som alla himmelens fåglar
Min makt sträcker sig nu till himmelens höjder
Nu fattas bara just det här med fisken
Medan han for talade han fåglarnas språk
Detta skulle komma väl till pass
Jag är nu i sanning en vis man
För att hitta nästa ö

Nästa ö låg på en vulkan
Fort tillbaka eller vi skjuter!
Byleif gav ett nödrop
Nej, ge mig inkräktarens huvud!
Han visste att det snart skulle smälla
I envig skall jag och kaninernas konung mötas!
Byleifs band bad honom att delta
Äran är min då mitt krut fäller den starke! 

Byleif kämpade tills berget brast
Ön sprängdes och spyr gör vulkanen
Det blev ett helt ofog att fly och
Jagad blev kompetanterna av vulkanmagman
Vem som var bäst var ej längre intressant
Nu gällde båd hals och huvud
Trän'a brann då katastrofen tilltog
Att alla levde var huvudsaken

Kalypso den vackraste av alla nymfer
Perfekt i sin fruktan och symmetri
Med en hug av hetta och vilja
Byleif ville spara sin plikt till storslottets nattvakt
Hans broder hade traskat dessa marker
Gjort landet fruktbart i tid för skörden
Byleif var av annat virke
Tjänade ej nån annan än sig själv

Byleif gjorde sig nu reseklar
Medan öns dam grämde sig
En skattkarta för att hålla kvar
Denna största av förlorade skatter
En pirat med namnet Le B. Orne
Hade gömt sin arvedel
Lämnat den med jungfrun kär
För han dog utan manskap

Manligt läste Byleif kartan
Den verkade dock vara låst med magi
Byleif satte genast fart
För att första ön var inom räckhåll
För denna skatt kunde fisk köpas
Salt att hålla den färsk under lång tid
Vishet bygger lätt ett helt välde
Detta var Byleif hela plan 

Luska, listigt
Över kartan grunna
Byleif ritade på sitt sjökort
För att härifrån finna skattens gömma
Vådfärd, lång färd
Över gungande böljor
För att härifrån finna denna guldhärd
På den bygga ett imperium

Seglandes, skådades, en ö med tornande stenhuvud
Skadade min Fricka på båtens kant
Bävande Byleif lyfte marken som fruktade, fruktbar
Vakttornets ö bar på en hemlighet
Grävande, gullande för guld sprang Byleif fram
Samma trådar i verkets början
Stannade plötsligt när någon for fram; båda stannade
Under väktarens mun möttes de två 

Byleif hade förtur i den gången
Men vek då den Stora trädde fram
Kaninernas kung såg tydligt Ugglan och hennes mask
Från grottans innanmäte är kanske något kvar?
Men ack, allt länsat! Byleifs satte fart
Han visste mod, men Broderns list var nu bättre
Han behövde, fisk, guld, salt, krigare till sin kammare
Han lämnade denna ö nu för bättre lycka

Varför måste Byleif bada?
Varför får han ingen fisk?
Varför är vägen till ära stängd?
Och varför är havet omgärdat av stål?
Havet har sin egen Lördag
Hans äventyr har ej ännu nått sin ände
Ödet skrevs av de tre systrarna för länge sedan
Här börjar som synes Råttans rike

torsdag 25 juli 2019

Låtom oss läsa! Sonic The Hedgehog (IDW) nummer 1


Jag har hört att den officiella Sonic-serietidningen är bra. Ja, alltså inte den som är utgiven av Archie med inte mindre än trehundra nummer. Inte heller Sonic The Comic, som gavs ut av Fleetway. Båda varianterna är mer eller mindre vansinniga.


Sonics reaktion på att förvandlas till Super Sonic


En crossover mellan Sailor Moon och Sonic? Makes sense.

Är jag hög? Jag tror jag är hög.


Tror jag sett något liknande på Furaffinity någon gång

Så, för att sammanfatta:

Nej, jag talar om den senaste versionen, som ges ut av IDW. Den har rykte om sig att vara trogen spelserien den bygger på, samtidigt som den är skriven av fans av de gamla serierna (ja, trots att jag var lite raljant här ovan finns det bra grejor i båda). 

Eftersom mitt genomspelande av Harry Potter till Playstation och min serie av rpgmaker-recensioner fått ett rätt bra gensvar så tänkte jag skapa ytterligare en serie där jag läser ett nummer av den officiella Sonic-serietidningen och delger mina tankar om densamma. Detta är visserligen en recension och borde omfattas av fair use men eftersom jag vet att IDW kan vara lite "cease and desist"-kåta så skall jag försöka hålla ner antalet postade seriesidor till en början. 



Serien utspelar sig strax efter Sonic Forces, ni vet det där spelet där man kan göra sin egen OC och Robotnik försöker spränga bort Mobius med en jämrans sol (spoiler). I alla fall, Sonic springer mellan olika städer som fortfarande har problem med de sista delarna av Robotniks arme och beter sig allmänt Såniskt (han springer jetefort och e kaxig). 
Efter att ha städat upp i staden så dyker en liten större robot upp. Som tur var så dyker även räven Tails, Sonics kompanjon från det andra spelet i serien, upp för att hjälpa med sin flygförmåga och förmåga att faktiskt tänka efter innan han öppnar käften.



Efter att ha besegrat bossen så bestämmer sig Tail för att stanna kvar och försvara staden medan Sonic fortsätter sin resa. Som stinger syns en mystisk person som övervakar det hela igenom en av Robotniks övergivna fästningar. Precis som väntat av ett första nummer så introducerar den här tidningen läsaren för de viktigaste förutsättningarna för Sonics värld (Sonic springa fort, Tails vara smart) samtidigt som det försöker skapa lite spänning inför nästkommande nummer. Med betoning på försöker, skall tilläggas. Så fantastiskt bra eller läsvärt känner jag väl inte att det här första numret var, men efter vad jag har hört sägas så tar sig serien rätt så snabbt. 



Något man dock verkligen inte kan klaga på är dock själva bilderna, som är trogna spelen och väldigt gulliga utan att vara mjäkiga. Sonic och gänget ser ut som de tidiga femtiotals-animationerna han är inspirerad av och världen är artificiell med sin rutfärgade mark och loopar men även varm och välkomnande. Jag är således försiktigt optimistiskt till att det kan vara värt att följa denna serien vidare och se hur den utvecklas. Det fanns även n bonus-serie som var dedikerat åt Skylanders, men Spyros design där gav mig ont i skelettet så jag var tvungen att sluta läsa. 


*Raketspyr*

Bästa biten:
Relationen mellan Sonic och Tails är väldigt bra skriven, istället för att Sonic är en översittare och Tails har någon typ av Stockholms-syndrom.

Sämsta biten:
Pinsamt dåligt försök att skapa spänning. Ja, okej, Dr Robotnik är tillbaka. Eller så försöker någon ta över hans imperium. SEN är Robotnik tillbaka.

Slutbetyg:
6/10  

onsdag 24 juli 2019

Does Overwatch have a campaign? The programming of Overwatch


För ungefär två år sedan så skrev jag en text om att Overwatch fått ett läge där man kan ändra karaktärers egenskaper och själv balansera spelet såsom man behagar. Eftersom Blizzard (till en viss del) fått kritik för att spelet är obalanserat var det ett mycket välkommet tillägg. Blizzard har nu gått vidare och öppnat en workshop där spelaren kan själv ändra själva programmeringen i spelet för att skapa helt nya sätt att spela det på. Eller, ja, programmering är väl kanske lite att ta i.
Genom att skapa ett script som består av enkla conditions, else/if statements och andra regler så kan man ändra de grundläggande reglerna i Overwatch i en förvånande stor utsträckning. I mitt tidigare inlägg angående Overwatch skrev jag att jag hade som ambition att skriva ett designdokument för ett FPS-spel och använda ombalanserade Overwatch-karaktärer som en mall. Detta är fortfarande något jag gärna skulle vilja göra, och denna workshop ger mig ytterligare verktyg att experimentera med. 

Overwatch stora styrka kommer alltid att vara den stora variationen av spelstilar som finns mellan karaktärerna. Jo, de flesta mobas har fler karaktärer, men Overwatch utspelar sig i en 3D-rymd och inte bara på ett overhead 2D-plan. Ett problem är dock att spelets banor inte riktigt är byggda för experiment av den här typen, även om utvecklarna av nya gamemodes kunnat göra det hela förvånansvärt lyckat genom att förlägga spellägena till banornas bakgrund eller skyboxen. Ett antal spellägen som skiljer sig helt från vad man vanligtvis kan finna i Overwatch är bland annat:

1 Overfight

2 RPG/Upgrade

3 Super Smash Bros

4 Race/parkour/climbing/surf

5 Last man Bouncing


6 Trouble in Talon town


7 Pokemon battle


8 Stop the Bastion



9 Russian Roulette


10 Zombies/weeping angel


Alla spellägen man skapar kan sparas i en kod som sedan kan spridas så att andra kan spela ditt spelläge eller utveckla det ytterligare. Jag hoppas att Blizzard kommer att sprida de mer lyckade experimenten officiellt inom communityn. Overwatch Arcade är ett lysande forum för detta med en redan existerande publik och borde göra det veckliga (ett riktigt ord, jag lovar) grindandet efter lootboxes lite lättare. Nu återstår bara en map-editor för att ge Overwatch den välbehövliga modscen spelet behöver för att det skall kunna överleva lika länge som Team Fortress gjort!

tisdag 23 juli 2019

Vilka brädspel finns det? Tricksters and traps (kurstext)

Skapandet och testandet av brädspel

De vackra antika skogarna och hederna är fylld av nymfer, satyrer och annat otyg som sjunger, dansar och spelar och förstör friden för de herdar och filosofer som försöker arbeta. Ta kontroll över ett av gudarnas jaktlag och försök fånga in så många du kan! Den som fångar flest vinner gudarnas ära och stadens eviga tacksamhet! Spela som gudarnas jaktlag eller skogen naturandar, bygg fällor eller försök undkomma jägarna så länge som möjligt för att vinna spelet. Tricksters and Traps bjuder på många timmars speltid med stor variation på varje runda.

Min brädspelsidé är en sammanslagning av Monopol (med förenklade regler) samt Fia med Knuff. Målgruppen är lite äldre spelare (tonåringar, personer strax över tjugo) med en MAD-liknande humor, dvs sjuk men i slutändan rätt harmlös vilket återspeglas i spelets utformning och kortens/brickornas grafik. "Löst" tecknad, överdrivet minspel osv. Detta tema valde jag för att göra en lite mer informell version av strategiska spel som Monopol och Risk som kan passa in på exempelvis en fest. Det jag främst tagit från respektive spel är momentet med att bygga fastigheter (i det här fallet fällor) samt att knuffa ut pjäser man hamnar på. Det stora tillägget från Monopol är tillägget av en tricksterspelare.

Spelet kallas Tricksters and Traps och utspelar sig i en fiktiv sagovärld liknande antikens Grekland. Skogen befolkas av dansande nymfer, satyrer och annat otyg som det är upp till gudarnas vakter att tillfångata. En spelare spelar samtliga naturandar i form av en samling brickor som placeras på spelplanen medan de övriga är olika jaktlag. Spelet behöver alltså minst tre spelare och bör inte vara fler än sex för att inte göra spelplanen överbefolkad. Jaktlagen spelar emot varandra även om de har samma mål. Varje jaktlag symboliseras av en spelpjäs som precis som i monopol flyttas runt planen, bygger fällor istället för fastigheter och drar spelkort som förändrar spelet. Naturandarnas spelare flyttar runt tricksterbrickorna för att undvika att fångas. Vilka brickor som helst får flyttas men alla slag måste utnyttjas. Om ett jaktlag landar på en tricksterbricka eller om en tricksterbricka landar i en fälla hamnar det i jaktlagets pott. Om en tricksterbricka landar på ett jaktlag när det flyttas räknas det som tillfångataget av jaktlaget. Naturandarnas spelare vinner om ett visst antal brickor är i spel efter ett visst antal rundor, annars vinner det jaktlag som fångat flest. 

Exempel på kort som jaktlaget kan dra:
1 Du hittar en gömd skattkista med 200 guld
2 Gå tillbaka till startrutan (kan vara bra eller dåligt beroende på när det dras)
3 Lägg till 2 slag till ditt tärningsslag.
4 Slå med en extra tärning
Exempel på kort naturandarna kan dra:
1 Stjäl 400 guld från den rikaste spelaren och ge till den fattigaste
2 Undkom en fälla (finns antagligen bara ett sådant kort i spelet)
3 Dra av två slag från valfri spelares kast
4 Flytta valfri tricksterbricka vart du vill på spelplanen

Potentiella problem med spelets design i nuläget:
Då det är baserat på ett annats lands kultur kan det uppfattas som okänsligt.
Det känns som att det är lite för svårt att vinna som naturandarnas spelare i nuläget.

måndag 22 juli 2019

Are Rpgmaker games good? Mechscape!

Polygon-nostalgi!

Mechscape är ett narrativt äventyr som utspelar sig i datorernas inre värld. Den är med flit uppbyggd av grafik som liknar tidiga 3D spel (vi snackar om tiden före till och med Playstation) och den typiska 90-tals handlingen med någon som sugs in i en dator (jämför ReBoot, som mycket riktigt var en inspiration för utvecklaren). I rollen som ett säkerhetsprogram kallat kort och gott Securitybot måste du försöka rena cyber-rymden från de virus som tagit över och förslavat mänskligheten.
Till din hjälp har du den mystiska Mr Enigma, en forskare som på något sätt förvandlat sig själv till ett datorprogram för att ta striden inifrån cyber-rymden och befria mänskligheten. Spelets gimmick är att du inte har några egna attacker utan måste kopiera attacker från dina motståndare. 
Till skillnad från de flesta andra spel som har ett sådant här stridsystem så är det faktiskt roligt att spela i detta fallet eftersom man faktiskt måste använda strategi för att förstå vilka attacker som är bra mot vilka fiender/virus samt vad attackerna göra och vilken relation de har med varandra. Spelet, som är baserat på en serie av samma upphovsman, kan grovt delas in i tre delar.


Så här såg spelen ut strax innan Playstation. Samt ibland på Playstation.

1 Spelaren följer helt enkelt handlingen, ungefär som i en visual novel. Även om bilderna och handlingen är mycket välgjorda hade jag personligen sett lite fler pussel  eller i alla fall något sätt att påverka spelets dialog. Som tur är är dessa sekvenser aldrig alltför långa.  
2 Striderna är spelets största del och även där utvecklarna har lagt mest krut, även om systemet inte är utan skavanker. Jag hade exempelvis gärna sett mer av vad en attack gör innan man kopierar den från fienden. Finns inget värre än att slösa en runda på att kopiera en oanvändbar attack!
3 Större ytor utforskas genom ett sorts race där Securitybot undviker fiender eller slåss med dem i en snabbare strid. Dessa race är oftast tre rundor som går snabbare och snabbare och avslutas med en bosstrid. Dessa sekvenser var väldigt roliga och jag spelade dem flera gånger.


Mina ögon! På ett trevligt retroaktigt sätt...

En varning skall också utfärdas för att detta spel innehåller blinkande ljus och skarpa ljus, vilket kan uppfattas som obehagliga.
Serien kan läsas och spelet kan laddas ner här: 

https://mechscapecomic.wordpress.com/

torsdag 6 juni 2019

Den onödigt krångliga handlingen i Crash Bandicoot 2

Crystals, Crash. CRYSTALS!!

Så uppföljaren till Crash Bandicoot har undertiteln "Cortex Strikes Back" vilket antyder att Dr Cortex, skurken från första spelet, återkommer. Det är också så spelet börjar, man ser hur Cortex påbörjar nya planer på att ta över jorden via någon sorts rymdstation. Till det behöver han 25 kristaller och eftersom han tydligen inte längre har "Any friends left on the surface" (trots att samma scen introducerar en ny kumpan vid namn N.Gin) kidnappar han Crash Bandicoot och lurar i honom att världen kommer att gå under om inte kristallerna samlas ihop.

OK, så spelaren vet om att Cortex är ond, men inte huvudpersonen i spelet? Men vem är det som skickar ut fienderna man möter i spelet då? Och bossarna är muterade djur, likt de Cortex skapade i första spelet? Lite skumt, men visst.

Så efter att ha samlat in tjugo kristaller dyker N.Gin upp och vill ha de kristaller som Crash samlat in. Crash besegrar honom dock. OK, så nu det är meningen att Crash skall förstå att Cortex är ond? Tydligen inte, för han fortsätter att samla in de fem sista kristallerna (som för övrigt redan finns på Cortex rymdstation). Sedan dyker Coco upp för att förklara att Cortex är ond, och spelet beter sig som att det skall vara en överraskning för både Crash och spelaren. 

Striden mot Cortex består består av ett lopp (?) och hinner man ifatt honom tre gånger har man tydligen räddat dagen. Eller vänta, för att verkligen måste man samla juveler åt N.Brio, som stod på Cortex sida i förra spelet men nu försöker motarbeta honom. Okej, så det var Brio som skickade alla monster tidigare! Fast...Varför attackerar de fortfarande Crash då?

Äh, skit samma vi är på slutsträckan.

Med alla juveler spränger Brio sönder Cortex rymdstation, vilket för ökad komplikation är början på tredje spelet. Men det kan vi prata om någon annan gång!

That's right Cortex, this is what you get. MY SUPER LASER PISS

Byleif's fiskefänge del 3/10


Byleif letade nu efter ny ö
En lysande stråle i havets stormskyar
I fjärran fanns en sommarö
En ö för hjärtan och mandom
Kaninernas kung började sin mödosamma färd
Vener och muskler i underbar samklang
Över oätliga hajar gick färden framgent
Från gräns till gräns gick gränsöverskridaren

Denna dikt verkar äldre än de övriga och är mycket obskyr. Texten på den enda funna runplattan är skadad och svårtydd. Vad man gissar sig till utifrån kontext och enstaka ord så handlar versen om hur Byleif når sommaren och kärlekens ö. Där möter han en av sommarens systrar, morgonrodnaden som bor i Regnbågsborgen och förälskar sig i henne. Den verkar stundtals ha plockats bort och satts in på andra platser i berättelsen, varför vet man inte. Forskare är dock överens om att denna vers tillhör den ursprungliga sagotraditionen om Byleif!
Á blessaða sumarið
Byleif hitti konan í sumar
Hún hlýddi og sýndi honum mikla
Hræðileg kona í rigningunni
Þessi fundur var mest sammála
Hann sór að sigra í nafni hennar
Stóð á eyjunni í fimm mánuði
Aldrei inn í kastalann 

Byleif i Sommar
Hösten närmade sig här
Turnering vann han
För den sköna damen
Ingen fisk fanns här
Havet överflödat av
Saker att äta
Sorg i hjärtat för han

Byleif började bittert huttra i båten
Kyla nedsteg med mörkret
Söderö piskad av märkliga stormar?
Främlingskap rådde i lägret
Han steg i land på ön Znurali
Rendotterns hem
Men ner i marken måste färden
Mot djupet, skuggornas rov

Inne i grottan fanns sjumilastövlar
Magiska stövlar med järngrå kraft
Byleif tog på sig dess stövlar
Magiska makter klämde då runt foten
Värdelösa var dessa kungastövlar
Magiska dojor med vindkraft var bättre
Byleif svor att hata stövlar
Magiska ting är ej ofta av nytta

Byleif beväpnad till tänderna
Fann en ö där en hund var begraven
All tiders ö det tycktes
Men elefanten i rummet var ett torn av rankor
Mellan Hägg och Syren
Mellan varven
Kunde man ta det piano
Annars rida ut stormen utan rim och reson

Runt den vackra sagoskogen
Fanns en mörkmård full av monster
Alverna var mycket rädda
För Byleif som inte kunde undfly
Allätaren i ett trolls skepnad
Troll från broderns slott under jord
Men denna var av annan sort
Skogen stängdes med spökernas ört

Klippor och rev stack upp ur vattnet
Man kan inte leva utan gräs eller fisk
Monster var ännu i djupet
Förbi här fanns den granna leden
Byleif's båt var dock sjunken
Hur skall resan nu fortsätta?
Han föll ned och bad till naturens makter
Och snickrade sig av en stock en eka

När färden nu fortsatte
Och Byleif äntligen kunde fiska
Då blåste det upp till storm!
Och Byleif kunde äntligen prova sitt mod
Han red stormen som en hel man
Tills han äntligen var ur fara
Han skådade mot nästa ö
Tills äntligen han såg fisk i vattnet

Ön var fyrdelad och full av fåglar
Byleif kunde ej ta deras fisk
Han löstes nu från alla tvivel
Byleif skiljde nu mellan rätt och fel
Han bodde där i fyrio månader
Bara han och fåglarna hans
Denne var nu en vis man
Byleif var nu en vis man