Denna berättelse från den poetiska Grangårds-boken handlar om den unge Svidal son till den legendariska hjälten Alexander. Efter att ha fått sitt hem invaderat av jättar så beger sig Svidal till berget Helgafjäll där de döda bor för att söka sin fars magi. Den svenska versionen är traditionell medan den engelska översättningen är gjord av Professor John Henry Henbellow Bergelson från St Rovlands i England. Texten inom parentes är skrivna av professorn.
This story from the poetic book of Grangard is about the young Swiftdale, son of the legendary hero Alexander. After having his home invaded by giants Swiftdale travels to the haunted mountain Helgafjell to seek his father's magic. The Swedish text is traditional while the English translation was made by Professor John Henry Henbellow Bergelson of St Rovlands in England. The texts in italics are notes from the professor.
(All speakers are not noted in the original)
Svidal talade:
Vakna, Alexander
Vakna, gode far
Du ofta sa
Om det behövs
Att möta dig vid graven
Swiftdale spoke:
Wake up, Alexander
Wake up, father good
You always said
In times of need
To seek help at the barrow
Alexander talade:
Vem tvingade mig komma upp
På vägar från gravens djup
Färdvägar långa var resan hit
Regn och snö
Piskade min kropp
Dränkt var jag i dagg
Och död var länge
Alexander spoke:
Who bade me come
On dangerous roads?
Long was my journey to make it
The rain and snow
It whipped my body
I was dead
For a very long time
Svidal talade:
Just en snygg spelplan
Har satts upp för vårt byhem
Omringade är vi alla
Jag är här för dina trollformler, far
Jättarnas kung har kommit
Swiftdale spoke:
A baleful fate has hit our home
Unsafe it is to travel
I am here for your sealed-away spells
The lord of the ogres have come
Alexander talade:
Upp för bergen då, min son
Sök och du skall finna!
Nio har jag gömt
Nio kan jag sjunga
Som kan kan dräpa domens drott
Alexander spoke:
Then go up the mountains, my son
Seek, and the spells shall be yours
Nine I have hidden
Nine do I sing
That will help you slay the giant
Vakten talade:
Förbjudet är det att färdas på natten
Då småfolket ser allt som sker
Har du kommit för mäktig magi
Bäst att du då får passera...
The guard spoke:
Forbidden it is to travel at night
As the lord of the trolls see all
You have come for the mighty spells?
Then I better be on my way now...
(The speaker of this verse is obscure. It does not seem to be Swiftdale or Alexander. The most likely scenario is that this is some kind of guard that Swiftdale must pass)
Alexander talade:
Tre fina formler jag sjunger för dig
Tre fina jag ofta själv haft
Denna binder jorden till dig
För att bygga människors värn!
Alexander spoke:
Three fine spells I sing to you
Three I have often used
This one will bind the earth to you
To act as a defender of man!
Alexander talade:
En användes mycket av Adva, din moder
När en god dom tilldömdes henne
Och nu i de modiga krigarnas herresätte
Hon tillbringar all sin tid
Alexander spoke:
One was oft-used by your mother
When a fair name was won for her
And now in the halls of warriors bold
She spends eternity
Alexander talade:
Denna sista skall lysa på vägen
Om en enslig stig du tar
Ord och dåd från en död missionär
Skall aldrig leda dig fel
Alexander spoke:
The last spell shall light your way
If a murky road you travel
The words and deed of an evil priest
Shall never lead you astray!
Alexander talade:
Nästa jag sjunger
Den skall du lära
Drycker som bringar hälsa och frid
Svidal min son
De skall göra dig ett sannfärdigt namn
När du helar alla sår!
Alexander spoke:
The next one I chant you
You shall learn it well
Potions of two kinds and the calm
Swiftdale my son
They will make you a famous man
The power to heal all sorrows are yours!
Alexander talade:
Min gamla stav, Vågstaven kallad
Var täljd av kvist från Allgrönans land
Håll den du i säkert förvar
Så kommer du att njuta den väl!
Alexander spoke:
My old staff was a joy to hold
When green magic ruled these lands
Keep it secret, keep it safe
And it will serve you well!
Svidal sade:
Stopp du onde
Stopp du fule kummelgast
Här på höghelige Helgafjjäll
Kommer du inte förbi!
Swiftdale said:
Halt foul being
Halt foul wight from the deep
Here on holy Helgafjell
I will not suffer thee!
(this verse is very strange since it seems to break the form of the rest of the poem, yet it is clearly part of it since Swiftdale uses magic to banish some kind of ghost. Some researchers ventures that this verse was originally meant to follow the one with the guard above. Some have argued that this verse is supposed to be placed at the very end and that Alexander has turned himself into some kind of revenant as a last test for his son.)
Alexander talade:
Ett dvärgsmitt föremål får du nu
Ett som krymper och sträcks
Om du någon gång måste fara över farliga forsar
Då kommer du att njuta den väl!
Alexander spoke:
I now chant a dwarf-made tool to you
One that shrinks and clings
If a steep cliff you should traverse
Then it will serve you well!
Alexander sade:
Och nu skall du veta, Svidal min son
Om hur man brygger en bomb
Dom uppfanns av en vän till mig
Som vilar i Mjödvargens sal
Alexander spoke:
I chant you the know-how
Swiftdale my son
About very dangerous bombs
They were made by a friend of mine
Who now rests in Meadvitnir's hall
Alexander talade:
En sista jag sjunger
Den bästa jag vet
Om modet viker från sonens bröst
Då skall din vilja alltid finna sin väg
Alexander spoke:
A last chant I grant you
A last one I have
If bravery shall be far from your heart
Your will and path shall always be plain!
Efter att besegrat sina fiender blev Svidal kung och regerade i många år.
After defeating his enemy Swiftdale became the lord of the land and ruled wisely for many years.
(This last text was added by a later author to give the narrative a proper ending. When this was originally written down everybody presumably knew the context of the poem)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar