Men hararnas herre hade inget problem
Bomber, åska och pilar som flög
Han kastades dock rätt snabbt ner i vattnet
Höga smällar vråla i örat
Att ta sig härifrån var plan 1A
Omrikta skott, få båten med, varna folk hemma för platsen
Istället spolade han sig till ön bortom muren
Äventy följer på äventyr
När Byleif dyker i böljan den blå
Bakom muren av bullrande järn
Kaninernas kung flämtade och fick i lungorna vann
Inandades luft och inandades dåd
Byleif fortsatte mot det han såg
Mot himmelens höjder över molnen
Sträckte sig ett regnande torn
Klart man vill se vad som finns i tornet
Klättra, falla, ej går den vägen
Gräva, sprängas, vägen är stängd
Byleif är inte den som ger sig
En timme finns för att undkomma
Nu en halvtimme, femton minuter
Innan himlen faller
Över tornet dödliga ej kan nå
Byleif hade nu
Tre olika val
Ett att fiska
Ett att skatta
Ett att fortsätta
I jättarnas värld
Detta ett rev
I tre delar
Farligt att åka
Men manlig utforskning
Ger fantastiskt rykte
Byleif träffade Val
Krok i vattnet
En baddare nappar
Byleif hade nu nog till sig själv, men folket då? Världen är oviss
Även om ödesgudinnorna vet
Ro och ro
I främmande farvatten
Stammen måste gå över egna intressen, detta vet en god kung
Nära trekantsöarna styrdes färden
Huvudstaden för havets herrtige
Ichtuskr innehade evinnerlig rätt
Sväljaren av salt och sugaren av vindar
Havets mun bodde under denna ön
Den vindande val som var alla drömmars drönande herre
Kaninernas kung och hararnas herre
Var mån om att vinna mod att se och skåda
Den dörr som leder till framtiden
Fisken skälvde under vattnet
Folket på ön såg honom som en gud som krävde offer
Byleif offrade Fången till den store
I en grotta under ön Ichtuskr bodde denna gigantiska val
Kunskap uppväckte hans öron
Valen simmade in där ung och kommer en dag att spränga
Talaren av vinden kände i Ichtuskr de evige böljornas språk
Detta påvisar stammarnas livstro
Det finns en mystisk ö som består av ett svårnavigerat rev runt en tom landmassa
Till den mystiska ön kommer Byleif nu
Kaninernas kung ville prova sitt mod i mörkret
Men undinerna runt varnade han
Mystiska månljus ses på natten och snärjer de som seglar här, farligare än revet självt
Nu kvällas det men Byleif räds ej
En manlig man har ibland kort i huvudknoppen
Låt oss utforska
Först så reste han mot norrort
Sen så reste han åt österled
Sedan reste han rakt neråt
Sedan reste han åt fanders
Nu så gjorde han helt raskt en storsväng
Sedan reste han mot syd
Först sedan kom han ut därifrån
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar