Byleif's fiskefänge del 4/10

Originalöversättaren av den ursprungliga Byleif-stenen

Byleif kunde nu själv simma och dra skutan

Stark var han som alla himmelens fåglar

Min makt sträcker sig nu till himmelens höjder

Nu fattas bara just det här med fisken

Medan han for talade han fåglarnas språk

Detta skulle komma väl till pass

Jag är nu i sanning en vis man

För att hitta nästa ö



Nästa ö låg på en vulkan

Fort tillbaka eller vi skjuter!

Byleif gav ett nödrop

Nej, ge mig inkräktarens huvud!

Han visste att det snart skulle smälla

I envig skall jag och kaninernas konung mötas!

Byleifs band bad honom att delta

Äran är min då mitt krut fäller den starke! 



Byleif kämpade tills berget brast

Ön sprängdes och spyr gör vulkanen

Det blev ett helt ofog att fly och

Jagad blev kompetanterna av vulkanmagman

Vem som var bäst var ej längre intressant

Nu gällde båd hals och huvud

Trän'a brann då katastrofen tilltog

Att alla levde var huvudsaken



Kalypso den vackraste av alla nymfer

Perfekt i sin fruktan och symmetri

Med en hug av hetta och vilja

Byleif ville spara sin plikt till storslottets nattvakt

Hans broder hade traskat dessa marker

Gjort landet fruktbart i tid för skörden

Byleif var av annat virke

Tjänade ej nån annan än sig själv



Byleif gjorde sig nu reseklar

Medan öns dam grämde sig

En skattkarta för att hålla kvar

Denna största av förlorade skatter

En pirat med namnet Le B. Orne

Hade gömt sin arvedel

Lämnat den med jungfrun kär

För han dog utan manskap



Manligt läste Byleif kartan

Den verkade dock vara låst med magi

Byleif satte genast fart

För att första ön var inom räckhåll

För denna skatt kunde fisk köpas

Salt att hålla den färsk under lång tid

Vishet bygger lätt ett helt välde

Detta var Byleif hela plan 

Luska, listigt

Över kartan grunna

Byleif ritade på sitt sjökort

För att härifrån finna skattens gömma

Vådfärd, lång färd

Över gungande böljor

För att härifrån finna denna guldhärd

På den bygga ett imperium



Seglandes, skådades, en ö med tornande stenhuvud

Skadade min Fricka på båtens kant

Bävande Byleif lyfte marken som fruktade, fruktbar

Vakttornets ö bar på en hemlighet

Grävande, gullande för guld sprang Byleif fram

Samma trådar i verkets början

Stannade plötsligt när någon for fram; båda stannade

Under väktarens mun möttes de två 



Byleif hade förtur i den gången

Men vek då den Stora trädde fram

Kaninernas kung såg tydligt Ugglan och hennes mask

Från grottans innanmäte är kanske något kvar?

Men ack, allt länsat! Byleifs satte fart

Han visste mod, men Broderns list var nu bättre

Han behövde, fisk, guld, salt, krigare till sin kammare

Han lämnade denna ö nu för bättre lycka



Varför måste Byleif bada?
Varför får han ingen fisk?
Varför är vägen till ära stängd?
Och varför är havet omgärdat av stål?
Havet har sin egen Lördag
Hans äventyr har ej ännu nått sin ände
Ödet skrevs av de tre systrarna för länge sedan
Här börjar som synes Råttans rike

Låtom oss läsa! Sonic The Hedgehog (IDW) nummer 1

Jag har hört att den officiella Sonic-serietidningen är bra. Ja, alltså inte den som är utgiven av Archie med inte mindre än trehundra nummer. Inte heller Sonic The Comic, som gavs ut av Fleetway. Båda varianterna är mer eller mindre vansinniga.

Sonics reaktion på att förvandlas till Super Sonic

En crossover mellan Sailor Moon och Sonic? Makes sense.

Är jag hög? Jag tror jag är hög.

Tror jag sett något liknande på Furaffinity någon gång

Så, för att sammanfatta:

Nej, jag talar om den senaste versionen, som ges ut av IDW. Den har rykte om sig att vara trogen spelserien den bygger på, samtidigt som den är skriven av fans av de gamla serierna (ja, trots att jag var lite raljant här ovan finns det bra grejor i båda). 

Eftersom mitt genomspelande av Harry Potter till Playstation och min serie av rpgmaker-recensioner fått ett rätt bra gensvar så tänkte jag skapa ytterligare en serie där jag läser ett nummer av den officiella Sonic-serietidningen och delger mina tankar om densamma. Detta är visserligen en recension och borde omfattas av fair use men eftersom jag vet att IDW kan vara lite "cease and desist"-kåta så skall jag försöka hålla ner antalet postade seriesidor till en början. 

Serien utspelar sig strax efter Sonic Forces, ni vet det där spelet där man kan göra sin egen OC och Robotnik försöker spränga bort Mobius med en jämrans sol (spoiler). I alla fall, Sonic springer mellan olika städer som fortfarande har problem med de sista delarna av Robotniks arme och beter sig allmänt Såniskt (han springer jetefort och e kaxig). 
Efter att ha städat upp i staden så dyker en liten större robot upp. Som tur var så dyker även räven Tails, Sonics kompanjon från det andra spelet i serien, upp för att hjälpa med sin flygförmåga och förmåga att faktiskt tänka efter innan han öppnar käften.

Efter att ha besegrat bossen så bestämmer sig Tail för att stanna kvar och försvara staden medan Sonic fortsätter sin resa. Som stinger syns en mystisk person som övervakar det hela igenom en av Robotniks övergivna fästningar. Precis som väntat av ett första nummer så introducerar den här tidningen läsaren för de viktigaste förutsättningarna för Sonics värld (Sonic springa fort, Tails vara smart) samtidigt som det försöker skapa lite spänning inför nästkommande nummer. Med betoning på försöker, skall tilläggas. Så fantastiskt bra eller läsvärt känner jag väl inte att det här första numret var, men efter vad jag har hört sägas så tar sig serien rätt så snabbt. 

Något man dock verkligen inte kan klaga på är dock själva bilderna, som är trogna spelen och väldigt gulliga utan att vara mjäkiga. Sonic och gänget ser ut som de tidiga femtiotals-animationerna han är inspirerad av och världen är artificiell med sin rutfärgade mark och loopar men även varm och välkomnande. Jag är således försiktigt optimistiskt till att det kan vara värt att följa denna serien vidare och se hur den utvecklas. Det fanns även n bonus-serie som var dedikerat åt Skylanders, men Spyros design där gav mig ont i skelettet så jag var tvungen att sluta läsa. 

*Raketspyr*

Bästa biten:
Relationen mellan Sonic och Tails är väldigt bra skriven, istället för att Sonic är en översittare och Tails har någon typ av Stockholms-syndrom.

Sämsta biten:
Pinsamt dåligt försök att skapa spänning. Ja, okej, Dr Robotnik är tillbaka. Eller så försöker någon ta över hans imperium. SEN är Robotnik tillbaka.

Slutbetyg:
6/10  

Does Overwatch have a campaign? The programming of Overwatch

För ungefär två år sedan så skrev jag en text om att Overwatch fått ett läge där man kan ändra karaktärers egenskaper och själv balansera spelet såsom man behagar. Eftersom Blizzard (till en viss del) fått kritik för att spelet är obalanserat var det ett mycket välkommet tillägg. Blizzard har nu gått vidare och öppnat en workshop där spelaren kan själv ändra själva programmeringen i spelet för att skapa helt nya sätt att spela det på. Eller, ja, programmering är väl kanske lite att ta i.
Genom att skapa ett script som består av enkla conditions, else/if statements och andra regler så kan man ändra de grundläggande reglerna i Overwatch i en förvånande stor utsträckning. I mitt tidigare inlägg angående Overwatch skrev jag att jag hade som ambition att skriva ett designdokument för ett FPS-spel och använda ombalanserade Overwatch-karaktärer som en mall. Detta är fortfarande något jag gärna skulle vilja göra, och denna workshop ger mig ytterligare verktyg att experimentera med. 

Overwatch stora styrka kommer alltid att vara den stora variationen av spelstilar som finns mellan karaktärerna. Jo, de flesta mobas har fler karaktärer, men Overwatch utspelar sig i en 3D-rymd och inte bara på ett overhead 2D-plan. Ett problem är dock att spelets banor inte riktigt är byggda för experiment av den här typen, även om utvecklarna av nya gamemodes kunnat göra det hela förvånansvärt lyckat genom att förlägga spellägena till banornas bakgrund eller skyboxen. Ett antal spellägen som skiljer sig helt från vad man vanligtvis kan finna i Overwatch är bland annat:

1 Overfight

2 RPG/Upgrade

3 Super Smash Bros

4 Race/parkour/climbing/surf

5 Last man Bouncing

6 Trouble in Talon town

7 Pokemon battle

8 Stop the Bastion

9 Russian Roulette

10 Zombies/weeping angel

Alla spellägen man skapar kan sparas i en kod som sedan kan spridas så att andra kan spela ditt spelläge eller utveckla det ytterligare. Jag hoppas att Blizzard kommer att sprida de mer lyckade experimenten officiellt inom communityn. Overwatch Arcade är ett lysande forum för detta med en redan existerande publik och borde göra det veckliga (ett riktigt ord, jag lovar) grindandet efter lootboxes lite lättare. Nu återstår bara en map-editor för att ge Overwatch den välbehövliga modscen spelet behöver för att det skall kunna överleva lika länge som Team Fortress gjort!

Vilka brädspel finns det? Tricksters and traps (kurstext)

Skapandet och testandet av brädspel

De vackra antika skogarna och hederna är fylld av nymfer, satyrer och annat otyg som sjunger, dansar och spelar och förstör friden för de herdar och filosofer som försöker arbeta. Ta kontroll över ett av gudarnas jaktlag och försök fånga in så många du kan! Den som fångar flest vinner gudarnas ära och stadens eviga tacksamhet! Spela som gudarnas jaktlag eller skogen naturandar, bygg fällor eller försök undkomma jägarna så länge som möjligt för att vinna spelet. Tricksters and Traps bjuder på många timmars speltid med stor variation på varje runda.

Min brädspelsidé är en sammanslagning av Monopol (med förenklade regler) samt Fia med Knuff. Målgruppen är lite äldre spelare (tonåringar, personer strax över tjugo) med en MAD-liknande humor, dvs sjuk men i slutändan rätt harmlös vilket återspeglas i spelets utformning och kortens/brickornas grafik. "Löst" tecknad, överdrivet minspel osv. Detta tema valde jag för att göra en lite mer informell version av strategiska spel som Monopol och Risk som kan passa in på exempelvis en fest. Det jag främst tagit från respektive spel är momentet med att bygga fastigheter (i det här fallet fällor) samt att knuffa ut pjäser man hamnar på. Det stora tillägget från Monopol är tillägget av en tricksterspelare.

Spelet kallas Tricksters and Traps och utspelar sig i en fiktiv sagovärld liknande antikens Grekland. Skogen befolkas av dansande nymfer, satyrer och annat otyg som det är upp till gudarnas vakter att tillfångata. En spelare spelar samtliga naturandar i form av en samling brickor som placeras på spelplanen medan de övriga är olika jaktlag. Spelet behöver alltså minst tre spelare och bör inte vara fler än sex för att inte göra spelplanen överbefolkad. Jaktlagen spelar emot varandra även om de har samma mål. Varje jaktlag symboliseras av en spelpjäs som precis som i monopol flyttas runt planen, bygger fällor istället för fastigheter och drar spelkort som förändrar spelet. Naturandarnas spelare flyttar runt tricksterbrickorna för att undvika att fångas. Vilka brickor som helst får flyttas men alla slag måste utnyttjas. Om ett jaktlag landar på en tricksterbricka eller om en tricksterbricka landar i en fälla hamnar det i jaktlagets pott. Om en tricksterbricka landar på ett jaktlag när det flyttas räknas det som tillfångataget av jaktlaget. Naturandarnas spelare vinner om ett visst antal brickor är i spel efter ett visst antal rundor, annars vinner det jaktlag som fångat flest. 

Exempel på kort som jaktlaget kan dra:
1 Du hittar en gömd skattkista med 200 guld
2 Gå tillbaka till startrutan (kan vara bra eller dåligt beroende på när det dras)
3 Lägg till 2 slag till ditt tärningsslag.
4 Slå med en extra tärning
Exempel på kort naturandarna kan dra:
1 Stjäl 400 guld från den rikaste spelaren och ge till den fattigaste
2 Undkom en fälla (finns antagligen bara ett sådant kort i spelet)
3 Dra av två slag från valfri spelares kast
4 Flytta valfri tricksterbricka vart du vill på spelplanen

Potentiella problem med spelets design i nuläget:
Då det är baserat på ett annats lands kultur kan det uppfattas som okänsligt.
Det känns som att det är lite för svårt att vinna som naturandarnas spelare i nuläget.

Are Rpgmaker games good? Mechscape!

Polygon-nostalgi!

Mechscape är ett narrativt äventyr som utspelar sig i datorernas inre värld. Den är med flit uppbyggd av grafik som liknar tidiga 3D spel (vi snackar om tiden före till och med Playstation) och den typiska 90-tals handlingen med någon som sugs in i en dator (jämför ReBoot, som mycket riktigt var en inspiration för utvecklaren). I rollen som ett säkerhetsprogram kallat kort och gott Securitybot måste du försöka rena cyber-rymden från de virus som tagit över och förslavat mänskligheten.
Till din hjälp har du den mystiska Mr Enigma, en forskare som på något sätt förvandlat sig själv till ett datorprogram för att ta striden inifrån cyber-rymden och befria mänskligheten. Spelets gimmick är att du inte har några egna attacker utan måste kopiera attacker från dina motståndare. 
Till skillnad från de flesta andra spel som har ett sådant här stridsystem så är det faktiskt roligt att spela i detta fallet eftersom man faktiskt måste använda strategi för att förstå vilka attacker som är bra mot vilka fiender/virus samt vad attackerna göra och vilken relation de har med varandra. Spelet, som är baserat på en serie av samma upphovsman, kan grovt delas in i tre delar.

Så här såg spelen ut strax innan Playstation. Samt ibland på Playstation.

1 Spelaren följer helt enkelt handlingen, ungefär som i en visual novel. Även om bilderna och handlingen är mycket välgjorda hade jag personligen sett lite fler pussel  eller i alla fall något sätt att påverka spelets dialog. Som tur är är dessa sekvenser aldrig alltför långa.  
2 Striderna är spelets största del och även där utvecklarna har lagt mest krut, även om systemet inte är utan skavanker. Jag hade exempelvis gärna sett mer av vad en attack gör innan man kopierar den från fienden. Finns inget värre än att slösa en runda på att kopiera en oanvändbar attack!
3 Större ytor utforskas genom ett sorts race där Securitybot undviker fiender eller slåss med dem i en snabbare strid. Dessa race är oftast tre rundor som går snabbare och snabbare och avslutas med en bosstrid. Dessa sekvenser var väldigt roliga och jag spelade dem flera gånger.

Mina ögon! På ett trevligt retroaktigt sätt...

En varning skall också utfärdas för att detta spel innehåller blinkande ljus och skarpa ljus, vilket kan uppfattas som obehagliga.
Serien kan läsas och spelet kan laddas ner här: 

https://mechscapecomic.wordpress.com/