Armello

Armello är ett virtuellt brädspel utvecklat av Australienska League of Geeks. I riket Armello har kungen drabbats av Rötan, en sjukdom som kommer att ta död på honom efter 10 dagar och som gör honom galnare och galnare och ondare och ondare. Fyra klaner har bestämt sig för att ta över tronen och man spelar som en av dessa mot datorn eller motspelare på nätet. Man kan vinna på ett av fyra sätt:
1 Skaffa störst politiskt inflytande och på så sätt bli vald till ny kung när rötan dödat den gamla. Detta är det vanligaste sättet att vinna.
2 Hitta fyra heliga stenar vars magi gör att man kan befria kungen från rötan. Kungen sätter sen sig själv i exil för allt ont han gjort under rötans inflytande och spelaren får tronen som belöning.
3 Ta sig in i palatset och döda kungen. Detta är lättast när spelet börjar närma sig slutet och kungen dör men man måste överleva palatsets fällor, kungens vakter samt kungen själv. Dödar man kungen men dör själv blir den med mest politiskt inflytande kung.
4 Drabbas själv av röta och använd dess mörka krafter för att sätta kungen i exil.

Ack, plågan i att leva i ett land helt uppbyggt av hexagoner!

Armello är ett rollspelsliknande äventyr med många intressanta ideér som drar nytta av att spelet är digitalt. Detta gör att reglerna och "spelpjäserna" kan vara fler och mer avancerade än om man var tvungen att själv sätta ihop allt inför varje spelomgång. Annars är allt som ett brädspel, man spelar med tärningar och kort och har ett "character sheet" med all info om ens karaktär.

Neeeeeeeeeeerds

Det som fått mig att fastna för spelet är i vanlig ordning spelets handling, som i vanlig ordning får mig att förlåta en hel del annat. Alla spelets åtta karaktärer har sin egen personlighet och väg genom spelet med quests osv. En annan viktig del av vad som gör detta spel så fantastiskt är animationen. Tydligen fick utvecklarna bidrag av den Australienska regering vilket gör att spelet har ett fantastiskt flyt, speciellt under striderna.

 Det är uppenbart att skaparna älskar världen de skapat och kommer att utveckla den med serier och filmer. En personlig favorit är Barnaby från kaninklanen. Han är snabb men ändå kraftfull och kan byta utrustning utan att slösa en runda.

Dessutom ROCKAR han Dreamworks-nunnan

Spelet är fortfarande under utveckling och således rätt barbent (hade exempelvis gärna sett en enspelarkampanj samt fler bräden) men jag ser fram emot att se hur det hela utvecklats!

Smite gudagenomgång del 1

Eftersom jag tröttnat lite på Team Fortress har jag istället börjat ge mig in i MOBA-scenen och fastnat för Smite. Speciellt med det spelet är att det inte har egna karaktärer utan istället spelar man som gudar från olika mytologier. I takt med att jag lär mig tänkte gå igenom de gudar jag spelat/mött.

Ratatoskr

Min första main. Jag är liten och irriterande.

Ah Muzen Cab

Cabrakan

"I´M HELPING" personifierad. Hans ult bygger en mur för att omringa fienden, men den har så dålig räckvidd att man allt som oftast stänger in sina lagkamrater istället.

Loki

Vafan jag slutade med TF för att slippa spioner, inte för att plötsligt slåss med dem på steroider.

RA

RA´S SOLAR BLESSING HAS ODOR BLOCKING POOOOOOOOOOOWEEEEEEEEER

Jag kan inte bärga mig tills jag blir MOBA-spelens mästare!

Mitt spelprojekt: Adva and Alex (spelmotor klar)

Spelprojektet jag arbetar på börjar så sakta ta form. Jag har fastnat för verktyget visionare studios som är ett ett enkelt men ändå kraftfullt verktyg som används av peka-och-klicka utvecklarna Daedalic, skaparna av bland annat Edna and Harvey, Deponia, The whispered world, Fire och Night of the rabbit. 

Visionare Studios

Alex, med gul lök

Adva, med magisk bok

Spelet handlar i korthet om kaninerna Alex och Adva som bor i Silverstaden i kaninguden Tymors rike. Adva är en jackalope, en soldat i Tymors armé. Alex och Advas högsta önskan är att skaffa en familj, men kan inte få barn på naturlig väg. Av en händelse får de höra talas om en magisk växt som kan uppfylla önskningar djupt nere i underjorden och ger sig av för att finna den. De hamnar mitt i en demonattack och måste rädda dagen tillsammans! Ett mål med detta projekt är inte bara att göra ett spel utan även försöka förbättra några av de problem jag har med genren i stort. Lösningen jag har hittills är en informativ huvudmeny och ett förenklat interface.

                                                                                       

En mock-up på menyn. Den är fullt programmerad och fungerande, men måste givetvis göra lite snyggare i den färdiga versionen.

Två vanliga problem när man spelar peka och klicka spel är att man om man tar en paus mitt i äventyret så glömmer man den enorma kedja av pussel man är fast i och vet inte vad man skall göra. Det andra är relaterad  att man inte tänker utan "provar allt på allt" tills man kommer vidare i spelet. Det första problemet har jag försökt lösa genom en meny och förenklat interface där all info finns. I början av spelet måste Alex finna magikern Tottes magiska bok för att hitta en teleporteringsformel till underjorden. För att komma åt boken måste Alex ta sig förbi Tottes butler. Bilderna här under kommer förhoppningsvis att förtydliga hur systemet är uppbyggt. 

Här kommer du inte förbi!

Att komma förbi Butlern läggs till som ett delmål

Efter lite äventyrande har Alex hittat en lök samt slagit på en mystisk spak.

Löken används automatiskt vid rätt tillfälle, man behöver inte gå in i en meny och välja den.

Även om man lurar iväg butlern måste man lösa ett schackrelaterat pussel för att öppna dörren

 Menyn uppdateras!

 Ni kanske undrar vad de tre färgade rutorna gör i menyn? De skall självklart bytas ut mot tydligare ikoner men används för att lämna menyn samt byta mellan att styra Adva eller Alex. Adva har en egen meny. Eftersom hon är en soldat är hennes uppdrag lite mer inriktade mot att finna och förgöra monster. Hon har inget inventory på samma sätt som Alex.

Finn och besegra målen och sen ledaren

En snabbskiss på spelets handling. Jag gör mig inte större förhoppning än att bli klar med prologen (med full fungerande grafik osv) vid årets slut, Men man måste ju börja någonstans!