Jubileum!

Idag är det en stor dag, nämligen hundrajubileum för min blogg! Inte hundra år då så klart, men väl hundra poster. Bloggen har dock funnits i fem år. Det skall fyras med det allra intressantaste och roligaste som finns, nämligen statistik! Först ut kommer info om min hemsida som jag fått via google analytics:

Jag har tappat användare, men å andra sidan använder jag knappt hemsidan till något annat än backup för mina böcker och spel. Kul att folk stannar länge än genomsnittet dock. Nästan, eh, två och en halv minut...(att folk besöker mest 4 på morgonen kan bero på att det är Amerikaner)

När det gäller ålder och kön är väl det mesta rätt uppenbart. De flesta som besöker hemsidan är i min ålder (eller yngre) och män.  Något förvånande är att fördelningen ändå är rätt jämn. Jag tror att det kan bero på trafik som kommer in via wattpad, som har en övervägande kvinnlig publik.

Totalt har hemsidan haft över femtusen unika besökare varav hundra kom in den senaste månaden. Undrar av någon av dem laddade ner ett spel? Nedan kommer lite statistik om min berättelse Jackalopes som ligger på just wattpad!

Jackalopes ligger rätt jämnt runt en unik läsare om dagen i genomsnitt. Inte ett helt dåligt resultat om jag får säga det själv!

En unik läsare är dock inte värt något i sig. Jag vet ju inte om de läst hela boken eller en mening och sen inget alls! Ser man till de som lämnat en kommentar är resultatet mer sparsmakat men ändå förhållandevis högt!

Detta är den viktigaste statistiken för mig eftersom den talar om när läsare valt att inte läsa mer av boken. Jag har alltid haft problemet att första kapitlet är rätt svårforcerat, men för de som tagit sig förbi det kan man se att läsningen är rätt jämn. Mot slutet dalar det bort men det kan bero på att de sista delarna är Tolkien-style appendix som kanske inte alla vill läsa! Toppen nås vid kapitel tre, då Jane tar sig till underjorden och börjar sin utbildning, som jag överlag har fått mycket beröm för.

Här kan man se jackalopes i sin helhet! 2344 unika läsare, 21 delar och 238 personer som röstat på dem under tre års tid. Första delen har för övrigt 1000 views nu så förhoppningsvis blir den featured på wattpad inom kort!

Visste du att min blogg har tre underavdelningar? Räknar man in dem har faktiskt bloggen i sin helhet inte mindre än 180 inlägg! Här är de fyra mest populära/delade/besökta inläggen i varje avdelning.

http://zombienightonline.blogspot.se/2017/09/mad-rez.html
Visserligen är konsten bra och videon rolig, men jag tror största anledningen till att detta inlägg har flest besökare är att den är taggad med BBW.

http://atspela.blogspot.se/2016/08/forsok-till-vikingastil.html
Fortfarande en av de bästa texterna jag skrivit.

http://tymorthetrickster.blogspot.se/2015/08/first-part-of-new-jackalope-book.html
Uppföljaren till Jackalopes som aldrig blev av, eftersom jag började jobba med spel mer eller mindre på heltid.

http://youknowbatsy.blogspot.se/2014/10/snabbanalys-av-samtliga-karaktarer-i.html
Någon som minns min Batman-blogg? Nej? Nå. i alla fall var min drift med figurerna i Arkham-serien populärast. Lätt när man är det enda inlägget.

Till sist vill jag dela denna lilla bild på ett mini-projekt jag jobbar på.  Spelmotorn Visual Novel Maker har äntligen släppts (mer än ett år försent) och jag för att lära mig motorn vill jag göra ett kort spel som utspelar sig på ett hemsökt tivoli. Om någon mot förmodan minns min gamla bok Super Power and The Mushroom-shaped Giga Ship hoppas jag göra en spelversion när jag bemästrat denna spelmotor! God jul och gott nytt År och ett stort tack för att du läser min blogg.

Alex and Adva (gameplay updates)

The development of Alex and Adva; I´ve heard Norse, originally a spin-off from my Journeys East of Knez game (made in RPGmaker) is coming along nicely and it is finally ready for a first shaky prototype to be shown. The prototype is a small part of a level taking place on Mt Muspel, which the rabbit couple must scale for one reason or another. As you can tell, I am still working on the script. This prototype is in no way ready to be playable yet and I have simply designed it to try out ideas, abilities, monster placements/difficulty and platforming segments to find out if they are fun to play. In this article I will show a few abilities, a few enemies and the world the game takes place in. Please be aware that most, if not all, graphics are taken from the basic RPGmaker installation package and will be replaced in the future. 

The basic gameplay of the game is inspired by Mario and Luigi (as you switch between two characters to solve puzzles and battle enemies) and the Gameboy Zelda games (the swift-real time action as opposed to Mario and Luigi´s turn-based battles). Alex and Adva are supposed to be completely opposite in what they can do as character yet complete each other in the gameplay. The most notable difference between them is that Adva uses close-combat abilities while Alex prefers long-distance spells and weapons. I kinda want to avoid swarming the player with enemies and instead let strategy play a part in battles. Do I get rid of the archer with a fire spell from Alex or do I let Adva vanquish the troll that are attacking us? Do I let Alex cast a protective spell and let Adva jump up to get the archer? Anyway! Let us now scale Mt Muspel and take a look at what the adventure brings!

Adva brings a sword and shield (sometimes to a gunfight) the sword is used to vanquish nearby enemies and block all sorts of faraway attacks.

Alex has a hookshot that can be used to grab certain posts to pull him and Adva over gaps and over enemy attacks.

He can also throw powerful fireballs, but they consume a lot of his magic. The reason is once again to distinguish Alex and Adva as characters; Alex can do a few powerful finishers before having to recharge while Adva can keep going for a long time, but only do smaller blows.

"Sounds like our love-life"

"Heh"

  

Here we have the bombs, which both Alex and Adva can use. I wanted to try something different compared to say, Zelda, when designing the bombs. Although bombs are a limited resource in Zelda you can almost always find more in the grass or in chests so you newer get stuck. In my game bombs are a real limited resource (Can´t find any "in the wild", so to speak) yet never required to proceed. Instead they can be used as desperation attacks or finding secrets and easter eggs.

Lastly we have a few or the usual rpg-items such as potions and phoenix down. They are used in real time just as everything else, so make sure to choose before the battle what you want to bring!

The next step is to look over what works in this prototype and what needs to improve. Although I think the basic gameplay-system works very well I want to make it more fluid, so that the player does not constantly need to stop and open the menu. Instead, I want all new abilities to be automatically assigned to Alex and Adva (except for bombs, potions and similiar items that they both can use) and switch between them with the press of a button.

The environments needs to be ironed out a bit too look more natural and make it more obvious what can and what cannot be interacted with. I am very happy with the jumping, which can also be used to avoid enemies. Finally, there are a few graphical glitches and scripting errors. How many can YOU spot in the video?

This is the first prototype, showing of the adventure part of the game. It takes place on Mt Muspel, home of the fire ogres. There are a few other areas and gameplay sequences I want to explore in prototypes the future before I start building the game proper:

1 Cutscenes and shopping in the rabbit capital of Hybrasil, also some tutorials ending in boss fight..

2 A pure platforming section (sideway 2D) in the swamp of Od.

Luckily the script I am using has a nifty system for going to any part in the game in order to try something new out. Now to work some more!

Sagan om Lucio och det gyllene geväret del 4

Lucio hade nu börjat lägga ihop två och två för att äntligen komma närmare sitt gyllene gevär. Den årliga Overwatch-turneringen hölls i år i Australien, nära det ökända Junkertown. Det sponsrades av Vishkar och arena var byggd av Torbjörn, vilket var mycket misstänkt.

Precis den plats där mannen som redan hade ett gyllene gevär var ifrån! Om Lucio kunde vinna tillräckligt många matcher för att delta, kunde han komma in i Junkertown, hitta mannen och var geväret kom ifrån. 

Det började inte helt lovande! En medlem av laget blev sur mitt i matchen och smet. Lucio ville nästan helt ge upp men kämpade på.

De vann till slut i alla fall! Lucio blev så lycklig att han spontanhöll en konsert nära det lokala bageriet som tack.

För att få åka till Australien och finalen var Lucio tvungen att vinna minst sex utav tio möjliga samt visa god laganda och användbarhet.

Även om Halloween nästan var över kunde inte Lucio låta bli att spela ett litet spratt! Var de rädda för buet eller boopet som kunde putta dem utför stup?

Matchens gode man var riddaren Reinhardt, som Lucio inte hade talat med så mycket tidigare. Det fanns en poster i Overwatchs Gibraltarbas på honom som ung. Han såg mest ut som drömprinsen i Shrek, tyckte Lucio. Reinhardt ville inte ha ett gyllene gevär utan en gyllene hammare, något hans gamla lagkapten alltid eftersträvat.

Än så länge så såg det hela mycket lovande ut! Tre matcher återstod och Lucio behövde bara vinna en av dem.

Det enda kvarvarande problemet var att han ännu inte var tillräckligt omtyckt av sina lagkamrater för att få följa med till finalen. Lucio underskattade dock sin karisma.

Lucio besökte sin mentor Zenyatta såg annorlunda ut efter ett desperat försökt att skapa ett gyllene gevär via alkemi. Var ett sådant gevär verkligen så eftersträvansvärt? Hade inte Zenyatta alltid sett tålamod som en dygd?

Den sista matchen utspelade sig i Numbani, som Lucio vait i många gånger tidigare. Nu var det dock mitt under en teknikmässa, så all glad musik hade bytts ut mot maskinerier och oljud. Trist, tyckte Lucio.

Ett stort plus var dock att Lucio slog sitt tidigare rekord i att hela, och även de andra kategorierna var över hans genomsnittsbästa!

Äntligen, Junkertown! Lucios första steg var att ta sig till den mystiska mannens hus för att tigga om ett gyllene gevär. Han fick veta att sådana vapen var gjorda av en metall från en annan värld kallad Australium, men det var så gott som slut.

I ett garage tillhörande en gigantisk grisman kallad Roadhog fann Lucio ondsinta planer som skulle ske under turneringen. Det var dock inte värre än någon annan Overwatch-match, så Lucio lät det vara. Nu gällde det geväret!

Det här stället tänkte Lucio testa senare. Trots stora mängder rövat guld och silver fanns det verkligen inte mer Australium i staden. Lucio visste att det bara fanns en sak att göra...även om hans hjärta vägde tungt.

Ut i vildmarken och leta Australium! Denna gång var det hans som övergav tävlingen mitt i matchen...Kommer Lucio att finna ett gyllene gevär i tid för att vinna turneringen och återuppväcka sin slumrande musik-karriär. Det fanns bara ett sätt att få reda på sanningen och det var att lita på turen! Efter en halv dags letande var Lucio trött, hungrig, svettig och framförallt desperat törstig. Skulle han ens överleva!?

Lucio var tvungen att ge sig själv en UTMÄRKELSE

Guybrush Threepwoods besättningsmedlemmar rangordnade från sämst till bäst

Monkey Island är en välkänd peka-och-klicka-spelserie som handlar om den väldigt osannolika piraten Guybrush Threepwoods öden och äventyr. I varje spel samlar han ihop ett antal besättningsmedlemmar som här kommer att rankas nerifrån och upp. Var medveten om att i denna listan förekommer spoilers!

Femte spelet börjar i slutet av ett osett äventyr. Guybrush kämpar mot hans svurna ärkefiende spök-zombie-demon-gigantisk valross piraten Lechuck medans hans besättning har supit till och sover under däck. Eftersom de mest är ett engångskämt och inte ens dyker upp hamnar de längst ner på listan, även om de ska ha en eloge för att faktiskt bete sig som pirater!

En något kontroversiell åsikt måhända men näst längst ner på listan hamnar Morgan Le Flay, även hon från det femte spelet i serien. Hon är en piratjägare men även Guybrushs största idol vilket leder till en totalt artificiell konflikt huruvida hon skall förrådda Guybrush till spelets skurkar och om Guybrush skall överge sin tidigare kärlek Elaine för Morgan. Hon skrivs ut ur spelets handling genom att hon dödas, eftersom "Woman stuffed in the fridge" tydligen fortfarande är något vi sysslar med. 

Dessa pirater är i början av det fjärde spelet en del av Guybrush Elaines besättning- De gör inte så mycket nytta än att att hjälpa till i den första striden och sedan är de främst en del i att visa att guvernsörkanditat Charles L Carles är en vidrig skurk. Hur tråkigt ringa de än är är de intressantare än de ovan nämnda besättningsmedlemmarna och därför förtjänar de än plats relativt högst upp på denna lista!  

Cutthroat Bill är på inget sätt en dålig karaktär, det är mera det att konkurrensen från och med nu kommer att bli riktigt hög. Där alla Guybrush  övriga besättningsmedlemmar är färgglada karaktärer är Bill mer en dussinpirat med en rätt generisk design. Han humoristiska gimmick är att han inte är bra på att hitta skatter (ett bälte och en guldtand är en bra dag för honom.) Haha liksom. 

Första spelets känns mer som om någon gjort en skämtsam dubbning av en seriös piratfilm än senare delars mer tecknade framtoning. Carla är svärdmästaren av Meleé Island som Guybrush måste besegra för att bli erkänd som en sann pirat. Hon dyker även upp i fjärde spelet och är där väldigt mycket mer, tja, bitchig (ursäkta ordvalet men det kändes mest passande). Visst, du blev strandad på Monkey Island men å andra sidan var det du som gjorde myteri...

Meathook är också en del av Guybrush originalbesättning. Han är en stor bufflig typ som dock är dödligt rädd för papegojor och odlar en mer känslig och konstnärlig sida vilket gör att han pensionerar sig från piratyrket i fjärde spelet (samt odlar en imponerande mustasch). Dessutom bor han på en ö precis utanför Meleé Island som bara kan nås med hjälp av en gummikyckling med en remskiva i mitten. 

Alla medlemmar i Guybrushs originalbesättning följer varandra på rad! Otis är en småtjuv som Guybrush räddar ur fängelset som sedermera begår världens lataste myteri och blir strandad på Monkey Island. Efter atta ha lyckats ta sig hem igen är han så neurotisk att han inte kan fortsätta som tjuv eftersom hans händer skakar för mycket men som tur är lyckas han och Carla skaffa sig den där typen av jobb inom offentliga sektorn där man bara behöver arbeta med administration.

Ignatius Cheese är en utmärkt navigatör, mästare i flertalet förolämpningssporter och ägaren till den berömda SCUMM-baren på Meleé Island. Egentligen är han klar med piratlivet men lockas av Guybrush erbjudande om att åka till grannön för att besöka Karibiens bästa advokat, en ondska han ännu inte mött öga mot öga! Att få en chans att ge igen mot den där mystiska australienska entreprenören som köper upp alla affärer och barer i Karibien är inte heller helt fel... 

Haggis Mcmutton, eller egentligen Kött-kokt-i-magen-på-djuret (eftersom hans föräldrar hoppades på en flicka) är en skotsk pirat som hjälper Guybrush med sjöstrider. Han begår sedan världens artigaste myteri när de blivit strandade på Blood Island eftersom han saknar det lugna livet som frisör han tidigare sysselsatte sig med. Rösten till Haggis görs för övrigt av Alan Young, som annars mest är känd som Joakim Von Ankas röst.

Reginald Van Winslow är ägaren till skeppet den skriande narvalen, en farkost som byter ägare när den nuvarande ägaren kastas av skeppet. Reginald har en...låt oss säga frisk sexuell aptit. Hans fetisher inbegriper allt från ormmänniskor (dvs någon som är överdrivet vig) till när Guybrush pekar på saker ("Point at the map, sir...I like it when you point at the map"). Han är även uppfriskande icke-binär och blir i slutet av spelet ihop med en sjöjungfru...eller det skulle kunna vara en fiskkille. Han vet inte och bryr sig inte heller.

Kapten Dread är en ökänd pirat som sägs vara så fruktansvärd att ingen vågar ens möta honom. Det beror dock på att ingen fattar att namnet refererar till hans dreadlocks, inte ordet dread (fruktan, bävan). Kapten Dread är den trevligaste besättningsmedlemmen Guybrush har och hade knipigt förstaplatsen om det inte hade varit för det lilla handikappet att han bara kan hitta till tre öar. Å andra sidan känner han till många platser att undvika också (The forbidden Bermuda triangle, the forbidden Bermuda hexagon och inte minst the forbidden Bermuda triquetra för att nämna ett par).

Edward "Snugglecakes" Van Helgen är (tydligen) det namn alla pirater fruktar. Han tjänade tidigare på skeppet Obsessivo-Compulsivo som gick på grund eftersom navigatören inte kunde sluta nynna på seriens ledmotiv. Han är en musiker och gentleman och utmanar Guybrush på en sanslöst episk duell i först Banjo och sedan pistolskytte. Som en sann pirat blir han så imponerad av Guybrush fuskande att han genast går med i besättningen, även om hans sjungande ställer till en hel del besvär på resan!

Sagokurstext!

En gång fanns det en liten by som låg utanför en stad. Det var inte vilken stad som helt utan rikets största stad där kungens slott fanns. I den lilla byn bodde tre bröder i ett litet hus med sina föräldrar. En dag dog fadern och mamman blev svårt sjuk. Hon sade då att i skogen bodde moderns syster för sig själv. Det sades att hon var en häxa, men hon kunde hjälpa de tre bröderna att finna lycka nu när de skulle komma att försörja sig själva.

Nästa dag gick de tre bröderna in i skogen och fann en liten stuga. Den var så långsmal att två personer nätt och jämnt kunde stå i bredd inuti den. Först gick den äldsta brodern in. Han höll sig ofta för sig själv och tyckte att andra skulle arbeta före honom. När han gick in kom den gamla gumman ner för en stege från mörkret ovanför. Gumman sade att hon hade tre gåvor och den äldsta brodern fick välja först. Brodern valde den gåva han tyckte var bäst, en spade som grävde av sig själv. När han kom ut gick den andra brodern in. Han var kort och tyckte om att skratta i tid och otid under dygnets alla timmar. Den andra brodern valde den gåva han tyckte var bäst, en lur som gjorde att hans röst kunde höras vida kring. Tillsist gick den sista och yngsta brodern in. Han var blyg och gänglig och sade aldrig speciellt mycket. Han fick den sista gåvan, det var en stock.

"När du säger Lillefjutt kommer du att bli en liten loppa på stocken" sade häxan. "Hälsa din mor från mig!"

Nästa dag gav sig de tre bröderna iväg från sitt hem för att söka lycken i den stora staden. På vägen mötte de en bonde. Han varnade dem för att gå nära staden, för en trollkarl hade slagit sig ner där och sökte att gifta sig med kungens dotter. Bröllopet stod idag och trollkarlen hade förtrollat vägen till staden så att ingen skulle kunna rädda prinsessan. De tre bröderna gav sig av en och en men stötte snart på svårigheter. Den äldsta brodern gick först och stötte snart på en kulle som bara blev högre och högre när man försökte bestiga den. Men han använde sin magiska spade för att ta sig igenom kullen. Glad i hågen gav han sig vidare och kom fram till en forsande flod som inte kunde korsas. Det fanns en nedsänkbar brygga och en vakt på andra sidan men floden forsade så våldsamt att han inte kunde göra sin röst hörd. Här hjälpte ingen magisk spade.

För den mellersta brodern gick det bättre. Han använde sin magiska lur för att skapa sprickor i kullen och krypa igenom samt för att ropa åt brovakten att sänka bryggan. Skrattande såg den mellersta brodern att han nästan var framme vid staden. Dock så skrattade han genom luren så att trollkarlens vakter, ett par hiskeliga demoner, såg honom och körde bort honom.

Tillslut var det den yngsta broderns tur. Medan de andra var borta hade han tränat sig på att kasta och sikta med stocken. När han kom fram till kullen kastade han den över och ropade "Lillefjutt". I loppform hoppade han sedan över kullen och plockade upp sin stock. När han kom fram till floden brydde han sig inte om bryggan eller vakten utan kastade stocken över samtidigt som han ropade "Lillefjutt" så att han i loppform flög över floden tillsammans med stocken. När han närmade sig staden sa han "Lillefjutt" så snart demonerna kom nära honom. På detta sätt undvek han att bli upptäckt.

Den yngsta brodern tog sig in i slottet och mötte trollkarlen.

"Vill du att jag skall ge mig av och lämna riket ifred måste du hjälpa mig med en svår uppgift!" Trollkarlen tog med sig brodern till en grotta och sade att därinne fanns ett magiskt svärd som vaktades av tre hemska troll, som inte ens trollkarlens magi rådde på. Svärdet hade den egenskapen att det kunde svinga och kämpa av sig själv, och den stod emot alla magiska attacker.

Den yngsta brodern gav sig in grottan, ropade "lillefjutt" och i gestalt av en loppa tog han sig förbi trollen. Svärdet var dock inlåst bakom en stor dörr som trollen turades om att vakta. Brodern, som fortfarande var en loppa, väntade till nästa avbyte och gömde sig sedan i trollets hår. Inne i rummet förvandlade sig brodern tillbaka och tog svärdet, som lätt kunde besegra de tre trollen. På vägen tog han givetvis även tillbaka sin magiska stock.

"Äntligen är svärdet mitt!" Ropade trollkarlen när brodern kom ut ut grottan igen. "Med min magi och svärdet kan jag behärska världen!" Trollkarlen kastade en besvärjelse mot pojken som ropade "lillefjutt" och blev liten som en loppa. Men svärdet svingade sig själv och studsade besvärjelsen tillbaka mot trollkarlen, som förintades. Som belöning för att han räddat riket från trollkarlen fick sonen prinsessan och halva kungariket. Han levde lycklig i resten av sina dagar behövde aldrig mera säga "Lillefjutt" igen.   

Låtom oss spela: Harry Potter och de vises sten till Playstation del 4

Vi är nu äntligen framme vid elfrösbusken och kan bränna loss dem med Incendio. För att vara ett barnspel är den här sektionen förvånansvärt svår. Det hjälper inte att att vara misslyckat försök kostar hälsa och att närmaste checkpoint är ända borta vid Hagrids stuga.

Man måste gå tillbaka hela vägen genom Hogwarts skolgårdsområde. Om du försöker vara smart och dö för att respawn direkt vid Hagrids stuga måste du börja om!

Så! Vad får vi för spännande belöning för att ha löst världens mest tidsödande dungeon? 

Okej, men förutom det?

Belöning 1: Hagrids visar på sin förstklassiga finkänslighet inför ett barn som under många år utsatts för både psyskisk och fysisk misshandel.

Belöning 2: Norbert, den norska blå ryggdraken föds. Fint att se att den där fetch-questen inte var HELT förgäves.

Belöning 3: En grind bakom Hagrids stuga öppnas helt godtyckligt när allt annat utforskats så att äventyret kan fortsätta!

Straff 1: Rupert Grint kommer och stör. 

...Om man inte är huvudpersonen.

Precis som i boken tar Malfoy Neville´s Minnsallt (som verkar mycket effektivare i spelet eftersom den talar om var man har glömt något, inte bara att man har glömt något) och flyger iväg med den. Till skillnad från boken får man slå in hans lilla nazi-babyface med sina bara händer.

Precis som i verkliga livet får man spela i klasslaget om man slår in skallen på en annan elev.

EH, Hagrid? Vi har inte spelat än? Felöversättning?

Den första matchen mot Hufflepuff spelas bokstavligt talat 10 sekunder efter att du valts in i laget och är en kulmination av spelets alla tidigare kvastlektioner. Precis som i boken är alla delar av Quidditch förutom att fånga kvicken fullständigt irrelevanta.

På Hogwarts är det tydligen förbjudet att låna böcker, vilket lite förstör vitsen med ett bibliotek. Men okej, Snape ville väl bara vara ett arsle.

Jag visade inte en bild på det innan, men Hagrid ger spelaren en bok om Quidditch när Norbert kläcks. Boken används aldrig utan konfiskeras av Snape i ovanstående scen. När Snape går iväg panorerar kameran in i skogen där en karta finns som öppnar nästa del av spelet. Så, för att repetera; 

Hela sektionen med att hämta eldfrön var bara för att få en bok som Snape kan konfiskera så att han kan gå förbi en buske så att spelaren kan se en karta. Heja!

Borde ha spelat in det här istället för att bara ta en screenshot, men sättet Ron uttalar Alohomora på är den mest ökända delen av spelet. AULOHÅMÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅRAH

NEJ VAFAN jag hade glömt att det var mer skog. Här är i alla fall en ny fiende. Döda de spå piggbollarna med Flipendo och sen den stora plantan med Incendio. Återigen, lite för svårt för så här tidigt i ett barnspel.

Lyft på svamparna (en och en i ett hyfsat trögt tempo) för att finna Bertie Botts bönor i alla smaker. Jag kommer inte att samla alla i den här genomspelningen eftersom jag inte tycker att belöningarna är mödan värt det. 

Det visar sig att kartan bakom AULOHOMÅÅÅRA-porten visar var bröderna Weasley gömt en sengångarhjärna som tillhör Professor Snape. utan den kan inte trolldryckslektionen börja!

En helt galen diss!

Äntligen kan vi lämna skogen och ta oss ner i Hogwarts fängelsehålor, där två trollkonstlektioner hålls rygg i rygg. Först ut är allas våran värsta-läraren-i-världshistorien-och-bästa-mobbaren-men-det-är-okej-för-han-var-kåt-på-din-mamma (lol spoilers) Snape!