Den
onde Baron Aloha har anfallit flera planeter med sina fruktansvärda robotar och
lojala MuuMuu (små bläckfiskliknande varelser med palmträd på huvudet) och
tagit alla deras sevärdheter för att skapa den perfekta semesterorten åt sig
själv! Vad skall rymdregeringen (universal city hall på engelska) göra för att
möta detta övergrepp? De sätter givetvis in den experimentella
kaninrobotsoldaten Robbit som genast skickas till de flytande planetbitar som
nu Aloha fyllt med robotar och trupper.
Spelet
fungerar som de flesta first-person-shooter (ta dig runt banorna, skjut
motståndarna och hitta de saker du behöver för att ta dig vidare), men jumping
flash har en twist! Eftersom banorna utspelar sig på flytande planetbitar sätts
ett stort fokus på hoppande. Robbit kan med sina jetmotorer göra upp till tre
hopp innan han får slut på energi och måste landa igen. När man hoppar flyttas
skärmen ”nedåt” så att man ser hur man landar. Eftersom man ständigt måste
hålla sig i rörelse ses den största delen av spelet ur denna synvinkel.
Den nedrige Baron Aloha, med MuuMuus
Man
kan även landa på fienderna för att få ytterligare hoppstyrka, vilket gör
jumping flash till en spännande blandning av plattform och skjutspel. Detta gör
att spelet får ett större fokus på utforskande och inte bara att ta den
snabbaste vägen till mål. Vissa banor utspelar sig dock inomhus och har ett mer
”traditionellt” fokus.
Spelet
består av sex världar med två banor och en boss var, förutom sista världen som
har två bossar och en bana. När man klarat allting har spelet även ett hard mode
med helt omgjorda banor, det andra spelet i serien har även ett enklare
achievement-system. Det som gör spelet spelbart ännu idag är dess unika upplägg, det
finns helt enkelt inte så många liknande spel. Dessutom är miljöerna fina (om
än lite blockiga) svårighetsgraden god och humorn rolig. Uppföljaren lyser i
det sistnämnda avseendet.
I
det spelet har jätten Kapten Kabuki (som måste vara någon typ av föregångare
till The king of all cosmos från Katamari Damacy) stulit planetbitar från Baron
Alohas hemplanet för att skapa en samling av miniplaneter i flaskor. Eftersom Baron Aloha (trots att han är en ond skurk och första
spelets motståndare) har betalat sin skatt till rymdregeringen kan han
kräva deras hjälp och robbit skickas ut.
Spelet
har även en tredje, mindre känd, uppföljare som heter Robbit Mon Dieu. Detta
spel förändrar spelsystemet från att skjuta och hoppa till att lösa olika
problem som planeterna har. Denna spelserie är västerländska
first-person-shooters sett med japanska ögon och väl värt att spela igenom om
man har tillgång till ett Playstation och lyckas hitta spelet!
The king of all Cosmos och Kapten Kabuki, seperated at birth?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar