Det första, det som jag hade i tankarna när jag började skriva, handlar om den privilegierades skyldighet att hjälpa den behövande. Ja, det gäller även om du jobbat ihop dit privilegium själv eller tidigare tillhörde de behövande. Detta tar sig formen av själar som tar sig från paradiset för att hjälpa och skydda de dödas själar nere i underjorden.
Det är inte i första hand menat att läsas som själsräddande i religiös mening (även om det är en tolkning jag välkomnar) utan snarare som den där doktorn eller hjälparbetaren som hjälper den utsatta under svåra förhållanden. Ett annat tema som växte sig fram i andrahand men som nästan är starkare nu är en feministisk inriktning. Då mina tidigare böcker varit väldigt mansdominerade (andra boken har 9 manliga karaktärer och en kvinnlig), och de kvinnoroller som funnits visserligen inte varit passiva men inte mer än ”hollywood-action-stark-men-inte-FÖR-stark” kvinnor valde jag i min fjärde bok en kvinnlig karaktär. Då föll det sig naturligt att hon hade kvinnliga kollegor, mentorer och vänner. Det hela växte sig vidare till ett ställningstagande från min sida vad gäller skapandet av matriarkat i fantasyserier. Inte som ett skämt, inte som en straw-man utan som ett seriöst utforskande av sakfrågan!
Bokens skurk blev en symbol för begreppet "toxic masculinity", återigen utan att jag hade den tanken när jag började skriva.
Jag vill nu påbörja ännu ett verk med en mer sci-fi inriktad story. Grundhandlingen är denna: I staden Smilitass, mitt i urskogen, har alltid vetenskaplig forskning drivits. I och med att forskningsinsatserna växer och växer byggs ett torn högre och högre och staden blir mer och mer nergången. Tornet har kraften att öppna portaler till andra dimensioner, men bara om invånarna i den dimensionen kan förmås att bygga en kopia av Smilitass.
Tillslut visar det sig att tornet är tentakeln av en gigantisk utomjordisk varelse som livnär sig på kunskap och därför försöker samla in så många forskare i tornet som möjligt (jag har gått en skrivarkurs hos en skräckförfattare, kan you tell?). Temat i boken kommer dock att vara hackordning inom företag och hur rang och arbetsuppgifter helt godtyckligt kan ändras av faktorer helt utanför arbetarnas kontroll. Hur strukturen hos ett företag kan vara så random att det i närmast är som en eldritch abomination i sig självt. Som Gormenghast förelagt i ett industriområde. Trettioårskrisigt, absolut, men samtidigt ett viktigt tema att göra något av när fantasy.genren dränks av utvalda där hela resan redan är förutbestämd i profetia sedan tidernas begynnelse in i minsta detalj.
Denna handling grundar sig först och främst i den Garry´s mod konst jag publicerat på min blogg. Det var något jag hoppades ske när jag började göra konst och som betalat sig väl. I mångt och mycket är jag fortfarande inspirerad av teman som återfinns i Valves spel (gigantiska fabriker och spion/forskningscentraler gömda inuti berg eller andra företag där andra lagar, både fysiska och mänskliga, råder) även om jag inte stöder företaget idag.
Överhuvudtaget är scenariot med en liten håla eller fabrik förlagd till mitt ute i ingenstans väldigt intressant för en författare eftersom det tillåter en att skapa händelser som inte sprids eller har någon inverkan utanför händelsernas centrum. Med det sagts så kan berättelsen ändå visa på något grundläggande i människans natur eller dagens samhälle.
Den stora frågan nu är hur detta skall läggas upp. Eller, eh, den stora frågan är väl hur jag skall få arslet ur och skriva men men. Vilka karaktärer skall användas och skall temat köra 100% seriöst eller humoristiskt. En blandning? Ett urgammalt fan av Terry Pratchett som jag är lutar det mot det sistnämnda. En del har nämt att jag behöver skaka av mig "den finurliga gubben" för att skall kunna bli framgångsrik men det skiter jag högtidligt i. I am reclaiming humouros fantasy as a well of highlighting important issues!
Nästa bloggpost jag gör hoppas jag kunna ha ett smakprov på text från den nya boken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar