Whiskeyrecension (Anchor och Mackmyra)!

Och med det ur vägen kan vi påbörja själva recensionen!

Mackmyra är en svensk whiskey med fruktig och skarp ton. Tyvärr har den inte speciellt mycket arom och eftersmaken försvinner nästan direkt. Den är lagrad i Bodås gruva i ungefär fyra års tid, vilket är lite coolt.

En skotsk whiskey med söt arom och och fin nötsmak. Helt OK men ingen superfavorit. Det bästa med den här whiskeyn är helt klart presentationen med sin vackert designade flaska och gyllene utseende.

Både sorterna får två livsnjutare av fem möjliga!

 

RPG VerSus

RPG verSus är ett fightingspel utvecklat i rpgmaker och ännu i prototypstadiet. Senaste versionen har tre spelbara karaktärer och två bossar, samt kan spelas med handkontroll. Att skapa ett fightingspel i en spelmotor som främst är till för RPGn är en intressant utmaning och jag måste säga att utvecklaren lyckas bra.

Bosstrid med assist-karaktär

Fienderna känns lagom svåra, striderna välbalanserade och attackerna man kan använda bra. Dock är de tre karaktärerna ännu lite för lika varandra, det enda som egentligen skiljer dem åt är deras element samt deras ATK/DEF/AGI statistik, men det är säkerligen något som utvecklaren kommer att bygga vidare på. Spelets grafik är helt egengjord med makalöst smidig animation.

Karaktärsval

Musiken består av hårdrock och är lite väl hög i jämförelse med spelets övriga ljudeffekter. Demon jag testade på hade både ett arcademode och ett storymode vilket tyder på höga ambitioner.  

https://forums.rpgmakerweb.com/index.php?threads/rpg-vs-versus.96634/

Från den medföljande (och handritade) instruktionsboken

Through the Horizon

Through the Horizon handlar om rymdvarelsen ω2, som tillhör ett folk speciellt framavlat för att skickas in på farliga platser och tillintetgöra kosmiska hot. Just nu har hen åkt in till andra sidan av ett svart hål för att utforska en mystisk signal. För eoner sedan var detta svarta hål hem till en superavancerad ras som helt plötsligt försvann...
Jag gillade verkligen detta spelets story och setting. Tanken med ett folk skapat för att utforska farliga platser är cool och handlingen med en försvunnen civilisation är häftig. Modigt av spelskaparen att inte förklara allt utan lämna både värld och slut öppet. Spelet går ut på att utforska det svarta hålet och sluta det, samtidigt som man tillintetgör civilisationen som genomgått någon typ av singularitet som inbegriper stora mängder body horror.

Slott och salar har blivit...blått pulserande kött?

Själva gameplayet går ut på att man utforskar ruinerna inuti det svarta hålet. Man slåss mot fiender för att levla, lära sig nya tekniker och slåss mot större bossmonster för att öppna nya delar av labyrinten.Trots att spelet bara består av en karta ger designen en känsla av rymd och outforskade platser genom att antyda rum och gångar i kartans utkanter.
Typsnittet i menyer och dialog passar verkligen spelets stämning men var en aning svår att läsa. Själva striderna var dock inte så intressanta förutom designen som som sagt verkligen var både kväljande och ”alien”.

Fantastisk monsterdesign

De går mest ut på att kasta sin starkaste magi tills man måste hela sig och sen fortsätta tills monstren dör. Man slutar snabbt att lära sig nya attacker vilket gör grindandet helt ointressant. Jag hade så gärna gett detta spel högsta betyg men tyvärr kan jag inte med gott samvete göra det. Trots det så är det väldigt bra!

Fantastisk utsikt

Mysterious Revenge

Mysterious Revenge är ett detektivspel där du antar rollen som en ung kvinna vid namn Jolene. Du har precis flyttat till en ny stad och fått jobb i en butik. Dock försvinner dock föreståndaren på ”affärsresa” och mystiska saker börjar ske. Detta är en recension på demon som visar på spelets första tio minuter.

Spelet har en väldigt realistisk ljudbild och atmosfär med regnstorm och grafik som verkligen ser stadsmässig ut. Det finns ett tydligt narrativt fokus och spelets karaktärer introduceras med en klar ”roll” och viktiga platser visas systematiskt upp. Jag uppskattar även att det redan från början finns tydliga val för spelaren som man får kan tänka sig får konsekvenser i det färdiga spelet. Jag känner dock att spelskaparen, trots att denna person har en klar och bra handling, inte har helt hundraprocentig koll på språket vilket leder till stundtals märklig meningsbyggnad och syftning. Valet att kräva extra knapptryck för att komma igenom karaktärernas ”...” dialog känns inte heller så där 100%-ig.

Det märks även att detta spel är ett work in progress eftersom huvudpersonen bär den standardutrustning som följer med defaultkaraktären i rpgmaker. Det skär sig lite när en huvudperson i en modern detektivhistoria bär på ett svärd och riddarhjälm. Trots dessa skavanker tror jag spelskaparen är något stort på spåret. Fortsätter de att bygga vidare på sina styrkor (miljöbygge och narrativt fokus) och stärka sina svagheter (dialog) kan det här bli en helt fantastisk story!