I västern vandrar en ensam prisjägare. Hans namn viskas i vinden och skänker hopp till de hårt ansatta små städerna som omger den stora järnvägen samtidigt som det sätter skräck i harhjärtade skurkar. Hans namn? Dillon, den röda blixten!
Dillons rolling western är ett så kallat tower defence-spel. Man har en bas som skall försvaras från sten-liknande banditer kallade Grocks. Varje bana i spelet delas in i tre dagar. Dillon och hans assistent Rush anländer till en ny stad och hyrs av stadens ledare för att försvara staden från Grocks. Under dagtid samlar man material för att bygga ett försvar med murar och kanontorn och under natten försvarar man staden. Material som behövs är metal som används för att bygga försvarsmurar, frukt för att föda stadens boskap och saker som kan säljas för att köpa andra verktyg (som dynamit eller hälsodryck, finurligt kallad snake-oil) samt att bygga vakt och kanontorn. Blir man av med all hälsa eller låter Grocks röva bort alla stadens boskap förlorar man. Mellan uppdragen finns en liten bar man kan gå till för att åta sig sidouppdrag eller köpa varor. Spelet är välbalanserat men har en snabbt stigande svårighetsgrad.
Vanpool (som även gjort bla Tingles rosy rupeeland) är duktiga på att skapa intressanta världar och har många ideér (i många fall är de dock mer unika än bra).
Rush är, till skillnad från karaktärer som Issun och Navi, inte enormt irriterande
Men ack! Tydligen består Vanpool inte av människor utan maskiner eller måhända aliens med minst tre händer. Bara detta kan förklara varför deras spels kontrollschema är så fruktansvärt obekväma. Man använder både styrkorset och stylusen för att spela. Naturligtvis finns ingen alternativ kontrollmetod för vänsterhänta.
Man kan inte poängtera nog hur bättre det andra splelet I serien är än det första, hur mycket en halvbra prototyp det är.
Faktum är att jag rekommenderar att man börjar med det andra spelet och struntar I det första. Förutom ett par referenser är andra delen sin egna story och man missar inget viktigt. Man måste ge Vanpool en eloge för att ha förbättrat samtliga av de moment som inte helt funkade I det förra spelet. Inlärningskurvan är lite jämnare och man kan nu hyra in prisjägare som hjälper en förutom de kanontorn som fanns I förra spelet.
Under dagtid kan de hjälpa en att samla resurser vilket gör spelet mycket mindre grindigt. Dessa prisjägare kan sedan utmanas I en duell så att de följer en permanent, vilket ökar spelets västernkänsla. En annan skön detalj som är förbättrad från förra spelet är baren vid dagens slut. Allt sköts inte via menyer som I förra spelet utan man kan gå runt och prata med karaktärer eller träna ute I förrådsrummet. Spelets karaktärer är väldigt bra designade och har fina personligheter, så det är roligt att lära känna dem bättre!
Bra karaktärer som är villiga att skjuta stenbanditer med enorma kanontorn
En mycket välkommen detalj är att gå ut I banan på natten för att klara de uppdrag som är kvar, eller bara samla mer resurser utan att stressas av någon tidsgräns! Dessutom kan man, om man förlorar ett uppdrag tillräckligt ofta, spela om med mer pengar än de man tilldelas I början, vilket gör att man kan bygga fler kanontorn och annat material som kan hjälpa en. Det finns även lite minispel att sysselsätta sig med mellan uppdragen, bland annat ett där man utforskar en gruva. Tyvärr består det till största delen av trial and error, och jag har aldrig fått slut på pengar när jag spelat så speciellt mycket vits med det finns inte. Men det är kul att utvecklarna försöker variera sig lite! Jag hade antagligen njutit mer av andra spelet om jag inte känt att jag “överspelat” ettan.
När spelet är avklarat finns ytterliggare material att låsa upp. Genom att samla pengar och stjärnor. Detta bonusmaterial inbegriper både extramaterial (som tur är kliniskt fritt från konceptsketcher) och en sista bana, vilket ger ett litet fint avslut på spelets berättelse.
Dueller under en blodröd himmel
Sammanfattningsvis tycker jag att detta är en intressant spelserie som gärna hade fått finputsats ytterliggare I en tredje del. Det verkar dock otroligt att det kommer att hända, men Dillon var i alla fall populär nog att bli assist-trophy i Super Smash Bros! Inte illa pinkat för Knuckles bortglömda kusin från vilda västern!
GAH, inte ännu en recolor!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar